Halla dekadens min gamle van.

Det finns mycket som vi saknat ar nere, nagelfil, varmvattendusch, och framforallt, popklubbarna. Just det dar att bara ga ut och dricka billig ol och skaka massa rumpa har man ju faktiskt inte gjrt pa snart tva manader, tills igar. Det hela borjade i Puntarenas dar vi sov en natt innan vi skulle vidare till San José. Dar traffade vi Sander som ocksa skulle hit, sa vi hangde lite med honom. Efter bussresan visade han oss ett bra hotell, lite fina delar av staden samt en lunchrestaurang. Redan har tandes hoppet om en bra dag, ty de hade en Jukebox. Sa efter all popmusiksabstinens vi vi antligen hora 12:51, Radiohead, Dylan och Depeche. Helt pa sin plats. Vi gjorde upp att mota honom dar senare pa kvallen. Sagt och gjort, hem ombyte och tillbaka.

Vi satsade stenhart pa Jukeboxen, popmusiken rullade, och vi vantade pa honom. Efter ett tag kom han, och vi bestamde oss for att ga vidare efter en ol. Forst gick vi till en typisk rockklubb, liten, rokig och the Doors-planscher pa vaggarna, men av nagon anledning tolkade var vard det som att vi inte ville in, sa vi gick vidare. Da visade han oss en strippklubb, som vi forklarade att vi inte var speciellt sugna pa, jag vet inte om det var hans egen tolkning, eller att vi sa att vi "inte var intresserade av sant", som gjorde att han tog med oss till stopp nummer tre.

Bogdiscoklubben.

Efter att ha hardforhandlat med vakterna pa ett satt som inte funkat i Sverige (-Har ni pass? -Nej. -Har ni Id? -Nej. Har ni nagotsomhelst som kan visa hur gamla ni ar? -Nej. -Okey da, valkomna.

Klubben var liten, musiken hog, och flickorna fa. Vi kopte oss en ol och stallde oss med var van i ett horn och mest kollade och funderade pa om vi skulle vidare. Men eftersom de spelade sjukt mycket bra musik kunde vi inte ga. Vem kan motsta ett nittiotalsmedley med Madonna, Ace of Base, Rednex, Spice Girls och Five efter manader av bara kass spansk reaggeton? Det visade sig sedan att det har var Sanders stammishak, han kande halva klubben och det tog inte lang tid innan han dansade runt i bar overkropp. Men men, det var ju bara att tuta och kora tankte vi, och det tog inte lang tid innan vi dominerade dansgolvet pa ett satt som inte setts sen gamla SoundClash tider.

Efter ett par timmar andrades musiken till nagonsorts lokal dans musik, och det var bara att tacka och bege sig hemmat i den Costa Ricanska natten Med pipande oron och genomblota klader, men valdigt valdigt glada.