Slip n Slide away

Nu nar via har lite mer tid att skriva ska vi aven beratta aom den underbara dagen innan vi akte ut pa Amazonas. Det borjade med att vi nar vi letade efter turer stotte ihop med Luis, en kedjerokande indian som leder turbyran Coyote Expedition. Vi hade traffats innan, men nu skulle vi bestamma oss for honom. Sa vi ringde, och vips sa hamtade han oss med sin roda jeep utan dorrar. Vi tankte att nu bar det av till kontoret, men dar var det fel. Vi akte hem till Luis. Dar, i en liten trevlig kak blev vi presenterade for anledningen till bytet av plats. Luis tre tjocka och glada dottrar. Han var inte bara tourledare, autan aven matchmaker. Efter en stund av Beatleshysteri dar vi blev fotade med dem, med dem var for sig och sen med bara Hannes fick vi forslaget att aka och bada med dem. Vi tankte "Javisst!" och sen blev det hela mycket storre an vi tankt. Det var inte bara de frodiga dottrarna som skulle aka, utan aven deras elva vanner. Sa tillsammans med ett glatt venezulanskt gangungdomar lastade vi upp oss pa en pick-up och for ivag.

Vi trodde vi skulle till ett litet badstalle vid floden precis nara. Men aterigen nar det gallde var man aker med venezuleaner i bilar sa hade vi fel. Istallet hamnade vi vid vad som snarast kan liknas vid ett naturligt aventyrsbad. Starka strommar, spruatande sma backar och naturliga jacuzzis, och framforallt: Vatten ruschelkanan. Pa ett stalle gick vattnet fran en liten platta ner till en liten sjo, och dar rann vattnet over en stor platt hall pa ungefar 30 meter. Och dar akte man sa det stog harliga till. Efter att ha visats denna harliga kana blev vi bjudna pa ena harlig fiskrora och rom. Badandet fortsatte hela dagen, och vi akte hem. Men aventyret var inte slut for det.

Nar vi snackade med Luis sa ahan dyrt och heligt att han skulle borja jobba med resan, fixa mat och dryck. Och soma han gjorde det, fast inte som vi raknat med. Han jobbade pa drycken. Sa nar vi kom tillbaka sprudlade eldvattnets kalla vid Luis och hans polare pa trottoaren. Efter atta han valdigt manga ganger och valdigt tydligt fragat om vi inte ville skaffa oss en glad och tjock venezuleanska, skjutsade han oss till samtliga bankar i staden, och i den sista lyckades Hannes dra ut en och en halv miljon pa kortet. Inte sant man gor hemma i Svedala. Luis fick sina pengar, tackade for sig och slappte av oss vid hotellet dar vi trotta och glada somnade.

Nasta dag var det dags for aventyr. I Amazonas.