Cahuita

Sa har vi nu landat i den lilla semester orten Cahuita, pa den ostra kusten. Det var inte utan en klump i magen vi satte oss pa bussen och insag en sak vi inte varit drabbade av forr. Det fanns vita omkring oss. Inte en eller tva, utan en hel busslast. Nar man i Venezuela varit ensam viting overallt var det har raka motsatsen. Overallt var det jankare, tyskar och ater jankare. Men men, skam den som ger sig, tankte vi, och inspekterade staden pa det enda sattet ett stad kan och bor inspekteras ordentligt. I turordning: Hotell, ol, mat, biljard och ol samt avslutningsvis ett par ol. For har de tillskillnad fran Venezuela nagot som kan kallas ol, och sadana initiativ ska naturligtvis uppmuntras. Biljarden gick fantastiskt bra, och jag satte en hoppstot det kommer skrivas lovsanger om.

Dagen efter, dvs. igar, tankte vi att vi skulle in i naturreservatet. 8.3 kilometer, en sengangare, vralapor (de horde vi dock bara), stora fjarilar och gamar senare var man ratt nojd. Framfor allt med de vanliga aporna som jag glatt skrek till nar jag sag, Hannes bojer sig langsamt ner for att satta ner vaskan for att inte skramma den, vips var den istallet framme for att kolla i vaskan. Och da gick djungeltelegrafen, pa mindre an tio sekunder var vi omgivna av sju atta apor som rykte i packningen. En fick tag pa solkramen, men insag att det inte var nagot att ata. Dagen avslutades med ol och lite live-reagge, samt en full amerikansk vegan som bjod oss pa en shot kallad "gringo-killer". Den smakade typ som tequila, fast mindre.

Idag gick jag upp innan jag gick och la mig for att sticka ut och fiska. Hannes foljde inte med eftersom han i Venezuela tittade pa fiskar, sa nu star hoppet om att fanga middag till mig. Det borjar bra, och efter att ha glidit runt i fyra timmar har jag, och de tva oerhort macho amerikanska gubbarna som var med dragit upp ett par fiskar var. Middagen ar raddad. Sen klippte sig Hannes med trimmern pa tva millimeter, jag sov och snart stundar middag.

Imorgon: avfard.